Skrivmallar – ett sätt att få igång elevers skrivande

Jag har länge upplevt att eleverna har svårt att börja skriva, trots att de har tydliga instruktioner och exempeltexter. Detta gäller alla typer av texter även de som alltså inte är främmande för eleverna. Den här terminen har jag därför, med inspiration från Maaike Hajers och Theun Meestringas bok Språkinriktad undervisning – en handbok (2014:136f) och Hanna Stehagens Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning (2014: 95f) börjat använda skrivmallar.

Min erfarenhet är att skrivmallar hjälper eleverna att komma igång med skrivandet och att strukturera skrivandet bättre. Jag håller med Stehagen som menar att ”Många elever har goda tankar och idéer om vad de kan och vill skriva men de behöver stöd för att komma igång, en ram för hur man kan börja liksom förslag på lämpliga ord.” (s.95)

Innan jag arbetade med skrivmallar lämnade eleverna många gånger in texter som spretade och saknade god disposition. Eleverna blandade dessutom ihop de olika texttyperna. Men med hjälp av skrivmallar har jag lyckats hjälpa eleverna att urskilja olika texttyper bättre. Eleverna har även lyckats identifiera varje texttyps uppbyggnad och språkliga drag bättre.

Hajer och Meestringa beskriver skrivmallar som riktade och strukturerade skrivuppgifter med inledningar som sätter i gång elevernas textproduktion. (s. 136) De hävdar vidare att ”Skrivmallar är utmärkta verktyg när eleverna ska tänka produktivt och sätta ord på sina tankar.”

Det är min uppfattning att skrivmallar fungerar som ett bra stöd vid textproduktion och elevernas styrkor och svagheter har blivit mer synliga. Plötsligt kan jag som lärare lättare ringa in elevernas svårigheter. I mina elevers fall har det i synnerhet handlat om (o)förmågan att skriva formellt och att göra referatmarkörer.
Det har förändrats nu.

Skrivmall för referat

Skrivmall för argumenterande text

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Kylskåpspoesi i klassrummet – gjorde eleverna till ord- och bokstavsletare

Språkinriktad undervisning kan se ut på olika sätt. Min lärarkandidat Jasmin Andersson har under sin VFU funderat över hur hon skulle kunna locka eleverna från det vardagliga språket till ett mer abstrakt språkbruk och få det till att bli en naturlig del av elevernas vokabulär.

Under tre veckor har hon haft ett lyrikmoment med eleverna där de skulle lära sig att läsa och analysera lyrik. Eleverna skulle också förstå och kunna använda olika typer av stilfigurer, så som anafor, metafor, besjälning och allitteration.

För att bättre kunna ge eleverna insikt och hjälpa dem att förstå abstrakta begrepp lät hon eleverna individuellt och i grupp skapa dikter utifrån redan bestämda och begränsade ramar – med hjälp av kylskåpspoesi.

Eleverna, tekniktreor, blev genast engagerade och experimenterande med ord och bokstäver för att kunna producera en så bra dikt som möjligt.

här producerar de sina dikter

IMG_2056

I den fria uppgiften fick eleverna använda sig av den redan givna kunskapen som de under tre veckor hade förvärvat. Jasmins stöttning bestod i första hand i att uppmuntra dem att våga ta ut svängarna och använda språket som de kanske inte hade gjort tidigare. Så fort de stötte på ett ord de inte förstod använde SAOL-appen för att få en förklaring.

Eleverna blev så engagerade av uppgiften att de inte ens lyssnade på Jasmin när hon sa att de gärna fick ta en rast.  Istället satt eleverna kvar vid sina bänkar och konstruerade dikter. De spatserade vid tillfällen runt i klassrummet för att snegla på de andra elevernas ord. Eleverna ropade vid tillfälle ut önskemål om ord eller bokstäver.  ”Har någon ordet älska, jag behöver ordet älska” någon svarade ”Jag har ordet kärlek, går det bra?” Ibland behövde eleverna enstaka bokstäver och önskade det genom att spontant ropa ut sina önskemål i klassrummet.

IMG_2063

När Jasmin en tredje gång uppmanade eleverna att ta rast, svarade alla med att sitta djupt försjunkna i sitt skapande av ord och lyrik.

IMG_2065

Det här ser jag som ett exempel på lyckad planerad utveckling av elevernas skolspråk utifrån det vardagliga tal som eleverna hade med sig när kursen började.

 

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

VÖL-en arbetsmodell för att träna läsförståelse

Språkinriktad ämnesundervisning

VÖL – en arbetsmodell för att träna läsförståelse

Lärare vet hur viktigt det är att utgå från det eleven redan känner till och gradvis introducera ny kunskap (cirkelmodellen). Att sakta öka svårighetsgraden gynnar både inlärning och språkutveckling.

En konkret arbetsmodell är VÖL, som med fördel kan användas för att träna läsförståelse av faktatexter.

Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling, presenterar modellen i boken Att undervisa i läsförståelse (2009). Hon beskriver VÖL som en undervisningsmodell där elever får visa hur de kan integrera ny kunskap med sådant de redan vet.

Syftet med modellen är: att

  • Att medvetandegöra för eleverna vad de redan Vet om det aktuella ämnet liksom att aktivera och samla gruppens förkunskaper.
  • Att ta reda på vad eleverna Önskar lära sig. Vad är de nyfikna på?
  • Att sammanfatta vad de har Lärt sig. Här samlas så småningom gruppens svar och lärdom.
Vet Önskar veta Lärt mig
Strategi: Eleven funderar på vad hen redan vet. Strategi: Eleven ställer frågor som hen önskar få svar på. Strategi: I slutet av momentet sammanfattar eleven vad hen har lärt mig.

Jag tycker att modellen fungerar som en tydlig mall för eleverna, där läsningen, liksom elevernas kunskap struktureras på ett tydligt sätt. Modellen kan med fördel användas för att arbeta med språkinriktad ämnesundervisning.

Med VÖL-modellen kan man arbeta antingen individuellt, i grupp eller i helklass. I slutet av lektionen kan läraren även samla in samtliga modeller för att granska elevernas kunskapsutveckling.

Som jag beskriver ovan är det bra om eleverna läser koncentrerat och nyttjar de strategiska frågorna som finns angivna i arbetsmodellen. Syftet här är att hela tiden aktivt följa elevens utveckling.

I mitt klassrum har jag använt VÖL-modellen även för att presentera ett nytt delmoment för eleverna. Modellen hjälper eleverna då att strukturera upp ämnet bättre och orientera dem mot kursen mål.

Skärmavbild 2015-03-19 kl. 14.45.30VÖL-modellen beskrevs ursprungligen av professorn och författaren Donna Ogle i boken K-W-L: A teaching model that develops active reading of expository text. The reading teacher. (1986)

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Att ta reda på elevernas förkunskaper

Under tre veckors tid har min lärarkandidat Jasmin Andersson (HKR, Lunds Universitet) arbetat med lyrik och lyrikanalys i min tekniktrea. Redan innan hon började sin VFU hos mig hade vi pratat om att jag arbetar med språkinriktad ämnesundervisning. Jasmin, full av ambition och entusiasm läste på och har under sin VFU försökt att arbeta språkinriktat hela tiden.

Precis som Greppa språket, Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, skriver (s.94) är det viktigt att bygga upp förförståelsen för ämnesområdet på olika sätt – i synnerhet är detta viktigt för flerspråkiga elever.

Jasmin har i lyrikavsnittet försökt att aktualisera och medvetandegöra elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter för att eleverna lättare ska kunna relatera till lyriken. Med flerspråkiga elever kan det ibland vara svårt att samla förkunskaperna och bygga upp en gemensam kunskapsgrund.

För att stötta eleverna i deras språk- och kunskapsutveckling har hon arbetat enligt genrepedagogikens cirkelmodell och venndiagrammet.

Jasmin Andersson har, kopplat till venndiagrammet, ställt motsvarande frågor (i helklass), som finns föreslagna i Greppa språket (s.94)

  • Vad tänker ni på när vi läser den här dikten?
  • Hur skulle ni beskriva en dikt? Motivera
  • Hur vill ni förklara skillnaden mellan dessa dikter? Ge exempel.
  • Vad betyder de olika begreppen för er?

Jasmin har även låtit eleverna analysera dikter både i grupp och individuellt, detta för att ständigt erbjuda eleverna stöttning både i språket, med nya ord och i ämnet svenska 3. Eleverna har också fått möjlighet att påverka innehållet. Att påverka innehållet blev enklare när Jasmin presenterade en repertoar av olika lyriker, med olika etniska bakgrunder. (se vidare: https://sites.google.com/site/svenska1linda/svenska-3/lyrikavsnitt)

Vanligtvis uppfattar lärare att lyrik ligger långt ifrån elevernas vardagsvärld. För att eleverna, i Jasmins fall, skulle blir förtrogna med det analytiska språket som krävs vid en lyrikanalys valde hon att tidigt låta eleverna kontrastera texter. Som här i ett venndiagram.

Lektionen avslutas med att eleverna studerar två dikter i syfte att sammanfatta vad de har lärt sig i jämförelse med vad de kunde före kursmomentet.

IMG_2066
Jasmin Andersson, lärarkandidat, går igenom Venn-diagrammet.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Språkets roll för kunskapsutvecklingen

”I all undervisning spelar språket en viktig roll för kunskapsutvecklingen”. Med de orden inleder Maaike Hajer och Theun Meestringa boken Språkinriktad ämnesundervisning. Dessa ord har också blivit min ledstjärna.
I mitt språkinriktade arbete strävar jag efter att eleverna ska lära sig att använda skolspråket, det akademiska språket. Den här veckan har en av mina svenskklasser bland annat mött lite svårare ord hämtade ur Per T Ohlssons söndagskrönika ”Mjukt, fint, svenskt” i Sydsvenskan (1/3 2015).

Annektera
Prekär
Famös
Mäla
Lealös
Preludium
Oligark

Eleverna slog upp orden i SAOL på nätet och därefter diskuterade vi dem.
Målet är att ständigt träna eleverna i språket för att locka dem till större förståelse och större kunskapinhämtning.

Ämnets syfte (svenska)
”Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling”

Svenska 3
Betyget A
”Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter /…/. /—/ Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat. ”

För att locka dem att nå målen för de högre kunskapskraven tränar eleverna sig ofta i att förstå och visualisera vad som krävs av dem.

Hajer och Meestringa menar att genom en språkinriktad undervisning, leds eleven alltmer in i skolans språkbruk och så småningom även in i ämnenas tankesätt och språk. Kärnan i en språkinriktad didaktik är, enligt dem, att stötta eleven i att utveckla sitt språkbruk och gå från en mera vardaglig till en mer skolreaterad variant.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

SIOP-modellen

SIOP står för Sheltered Instruction Observation Protocol. SIOP kan användas för att synliggöra den egna undervisningen eller en kollegas, vid exempelvis ett auskultationstillfälle. Modellen kan även fungera som hjälp när man planerar sin undervisning så att den blir språkinriktad.

LEKTIONSFÖRBEREDELSE
1. Läraren presenterar och definierar tydliga ämnesmål för eleverna.
2. Lärarens presenterar och definierar språkliga mål för eleverna.
3. Ämnesord och begrepp anpassas efter elevernas ålder och undervisningsnivå.
4. Ett rikt utbud av läromedel används för att göra lektionen betydelsefull. Läraren tydliggör innehållet med olika material, t.ex. texter ur olika genrer, multimodala texter, bilder och filmer.
5. Ämnesinnehållet anpassas till olika elevers kompetenser. Det kan handla om att muntligt eller skriftligt bearbeta innehållet. Eleverna får stöd att strukturera innehållet med hjälp av grafiska modeller.
6. Begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk. Eleverna får möjlighet att muntligt bearbeta innehållet.

ATT SKAPA FÖRSTÅELSE & BYGGA UPP FÖRKUNSKAPER
7. Ämnesbegrepp knyts explicit till elevernas tidigare upplevelser.
8. Nya begrepp knyts explicit till innehållet som tidigare lärts in. Rika möjligheter till dialog ges i klassrummet. Läraren inkluderar eleverna i genomgången.
9. Nyckelbegrepp betonas, upprepas och skrivs så att eleverna inser vikten av dessa.

BEGRIPLIGT FLÖDE
10. Muntligt språk är anpassat till elevernas språknivå.
11. Tydliga förklaringar av uppgifter och instruktioner ges, liksom goda möjligheter till interaktion. Samarbete i par, grupp, sociala medier. Läraren förklarar hur förmågorna ska uttryckas, både muntligt och skriftligt. Läraren ger regelbundet feedback på, och bygger vidare på och anknyter till elevernas svar.
12. Olika tekniker används för att förtydliga ämnesbegrepp (bild, grafiska framställningar, demonstrationer och gester)

STRATEGIER
13. Elever ges möjlighet att använda strategier för inlärning. Eleverna ges möjlighet att bearbeta och reflektera över innehållet med olika estetiska uttryckssätt och/eller med olika digitala verktyg.
14. Under lektioner använder läraren sig av s.k stöttor (scaffoldings) för att främja elevernas förståelse och formulerande.
15. En variation av frågetyper används, inklusive kognitivt komplexa frågor. (Använd med fördel Cummnins fyrfältare, VÖL-modellen och VENN-diagrammet)

INTERAKTION
16. Det ges goda möjligheter till interaktion och djupgående diskussioner mellan lärare och elever kring ämnesbegrepp.
17. Läraren ger tillräckligt mycket betänketid åt eleverna till att formulera sina svar och inlägg.
18. Eleverna ges utrymme att förklara och diskutera nyckelord på sitt modersmål om detta behövs, med hjälp av kamrater, ordbok.
(Även här kan modellen thinking together användas)

TILLÄMPNING
Lektionen avslutas med tydlig återkoppling till målen, där eleverna får reflektera vad, hur och varför de lärt sig.
19. Material för eleverna att öva ämneskunskaperna på.
20. Aktiviteter för att tillämpa språk- och ämneskunskaper i klassen.
21. Läraren använder sig av aktivietet som integrerar alla språkfärdigheter (läsa, tala, skriva, lyssna)

TILLBAKABLICK OCH BEDÖMNING
22. Tydliga genomgångar av nyckelbegrepp.
23. Läraren ger regelbundet feedback på elevernas yttranden och arbeten (språkligt och innehållsmässigt).
24. Läraren bedömer förståelse och inlärning av alla mål i temat,
bl. a. i form av prov

(fritt ur Språkinriktad undervisning. En handbok. Hajer, Maaike och Meestringa,Theun )

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Hur ska eleverna veta?

Hur ska eleverna veta hur de ska svara för att nå kunskapskraven för ett A? Den frågan ställde mina ambitiösa teknikettor. Tillsammans tolkade vi kunskapskraven och sammanställde svar som vi kom överens om motsvarar kunskapskraven för ett E, C och A.

Kunskapskravet säger att skillnaden mellan ett svar på E-nivå och ett svar på A-nivå är skillnaden i hur underbyggt och hur utvecklat svaret är.

Det skulle kunna se ut ungefär så här.

E

  • Enkelt svar. Här svarar eleven bara på frågan.

C

  • Utvecklat svar. Här svarar eleven på frågan och ger exempel som stödjer svaret.

A

  • Väl utvecklat svar. Här svarar eleven på frågan, ger exempel och svarar mer nyanserat där eleven resonerar kring frågan och presenterar nya aspekter av det berörda ämnet.

Skillnaden ligger i hur mycket eller väl eleven beskriver orsaker eller konsekvenser, hur hen beskriver skeendet ur olika perspektiv eller olika aspekter av skeendet, och hur tydlig eleven är i resonemanget.

Exempel:

Vad är skillnaden mellan tal- och skriftspråk? Motivera.

E- svar: Skillnaden är att talspråk talar man och skriftspråk skriver man.  “Språken” är alltså inte identiska. I talspråk är det dessutom vanligare med slang. I skriftspråk försöker man hålla sig till de grammatiska regler som finns.

C-svar: Skillnaden mellan talspråk och skriftspråk är egentligen ganska stor. Talspråk talar man och skrivspråk skriver man. Exempelvis talar man ibland om att orden  de och dem utgör skriftspråket och dom talspråket. Här kan man kanske tala om att talspråket inte håller sig till alla grammatiska regler. I talspråk är det vanligare med slang, något man vanligtvis undviker i skriftspråk.

A-svar: Skillnaden mellan tal- och skriftspråk är ganska stor. Talspråket följer inte samma grammatiska regler som skriftspråket alltid gör. Med det menar jag att i en talsituation finns det vanligtvis en kommunikativ kanal mellan de talande. Där både rösten och kroppspråket kan ha en betydelse för i den talande situationen.  Talspråket kan också upplevas som ett mer informellt språk, som kan bli ostrukturerat beroende på vad som händer i talsituationen. Skriftspråket däremot behöver vara mer korrekt redan från början eftersom man kanske inte vet vem mottagaren av texten är eller kan avläsa hur läsaren reagerar på det lästa. Exempel på hur talspråk skiljer sig från skriftspråk är exempelvis ordet dom som i skrift istället blir de och dem. I tal är det också vanligare att man använder han istället för honom Jag gav han bollen. I skrift däremot är det vanligare att man skriver Jag gav honom bollen.

 

 

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather