utforskande tal

I styrdokumenten i ämnet svenska står det att ”språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling”. Det står också att undervisningen i svenska ”ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv [---] och eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällslivet […] i arbetslivet och för vidare studier.”

Jag har alltid arbetet med att utforma aktiviteter i undervisningen där elevernas språkutveckling ligger i fokus och utvecklas på bästa sätt. Att läsning utökar ordförrådet känner vi till. Men elever behöver i större utsträckning utveckla sin kommunikativa förmåga. De behöver tränas i att argumentera, resonera, reflektera och ifrågasätta. Denna språkutveckling ska i förlängningen även fungera som stöd för ämnesundervisningen där elever möter ett mer komplicerat, nischat språk.

Som ett led i att utveckla språket och har mina elever bland annat suttit i små grupper eller bikupor där de tillsammans diskuterat ett ämne som de efter fem-tio minuter presenterar.

Problemet med den här typen av övningar är att eleverna vanligtvis inte fokuserar på uppgiften. När gruppen enats om ett svar så anser de sig vara färdiga och samtalet övergår istället till något annat. Här konstaterar jag som lärare att allt prat inte leder till lärande.

Hur styr man bikuporna?

I samtal med Maria Kouns, MAH, fick jag förslaget att strukturera upp samtalen och styra dem. Modellen heter Thinking Together och går ut på att man i grupper har så kallande exploratory talks, eller utforskande tal.

Utforskande tal handlar om att man med hjälp av tydliga instruktioner inom samtalsgruppen bearbetar ett valt ämne för att bättre skapa förståelse och mening.

Precis som man exempelvis styrs av olika spelregler styrs gruppdeltagarna av en rad samtalsregler. Så här har jag valt att styra mina grupper eller bikupor i klassrummet:

  • Gruppen består av tre eller fyra personer. Gärna heterogena grupper i syfte att stärka elever som inte har svenska som modersmål.
  • Samtliga gruppdeltagare får lika mycket talutrymme. Jag brukar låta gruppen utse en gruppledare som ser till att reglerna följs.
  • En viktig regel är att samtliga elever inom gruppen ska ställa frågor till den talade. Det innebär att de ska ifrågasätt, be om förtydligande, argumentera, reflektera, resonera och dra slutsatser.
  • Efter utsatt tid (fem eller tio minuter) presenterar någon, tankarna inom gruppen. Här kan även oenigheter inom gruppen diskuteras.

Viktigt är att eleverna förstår varför de styrs i uppgiften. Här blir metakunskapen viktig – läraren gör inte uppgiften för att hålla koll på lärandet – läraren gör det för att eleverna ska utveckla kunskap.

Thinking together
Thinking together

2014-09-17 10.39.18 2014-09-17 10.39.10

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *