Att stötta läsandet och skrivandet

Att stötta läsandet och skrivandet

För att lättare förstå hur man skriver en vetenskaplig uppsats har jag tillsammans med eleverna analyserat uppsatsens språkliga struktur. Det i ett försök att både stötta eleverna i läsandet och skrivandet. För att eleverna ska kunna känna igen språket och uppbyggnaden av en formell text började vi med att plocka isär texten, sortera delarna och förstå enheterna.

Eleverna lär sig känna igen textens struktur
Eleverna lär sig känna igen textens struktur

Eleverna tilldelades en redan färdig uppsats i bitar, vilket tvingade dem att läsa uppsatsen. De tvingades dessutom fundera över i vilken ordning delarna skulle komma och koppla ihop text med rubrik.

De sorterar och sätter ihop
De sorterar och sätter ihop

Alla hjälper till
Eleverna talar och samarbetar

Eleverna kopplar ihop text med rubrik
Eleverna kopplar ihop text med rubrik

Arbetsmodellen skärpte deras uppmärksamhet, de diskuterade och argumenterade engagerat.

Det färdiga resultatet
Det färdiga resultatet. Eleverna har fått läsa, analysera och förstå den språkliga strukturen i en vetenskaplig uppsats.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Cirkelmodellen som hjälpmedel

Idag har jag avslutat mitt arbete med genrepedagogikens cirkelmodell i svenska 2.

Vid första lektionstillfället diskuterade vi i små grupper (enligt modellen thinking together) och i helklass vad som kännetecknar en utredande text.

Det gjorde vi för att bygga upp en gemensam kunskap i klassrummet och för att ringa in klassens förförståelse.  Eleverna fick bekanta sig med nya ord som tes och stilfigurerna anafor, allitteration, antites och hyperbol.

Idag visade jag eleverna en utredande text från infokoll.se. Vi gick noggrant igenom uppbyggnaden av texten. Den utredande texten fungerade som förebild för eleverna.  Vi gick även igenom vad som gör en text formell och hur man anger källor och gör referatmarkörer.

Efter det fick eleverna sitta i grupper om fyra och arbeta med en gemensam utredande text (mycket kort). Kravet var att ämnet skulle presenteras i rubriken. I inledningen skulle eleverna göra en problemformulering och ytterligare presentera ämnet och i avhandlingen skulle eleverna fördjupa sig i ämnet och referera till lämpliga källor. I den avslutande delen skulle de sammanfatta texten och eventuellt komma med egna åsikter.

Den avslutande delen i cirkelmodellen – att skriva en egen text – påbörjade eleverna i slutet av lektionen. Nu är de redo att ta sig an en utredande text.

Cirkelmodellen är ett viktigt hjälpmedel!

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Lärande, språk och interaktion.

Genrerpedagogik & cirkelmodellen - mina bästa redskap i klassrummet

”Alla sammanhang har sitt språk” brukar jag säga till mina elever. Det viktiga när vi pratar är att vi vet vad vi vill säga och till vem och förstå i vilken situation vi befinner oss. Det är sedan situationen som får styra hur vi uttrycker oss.

Ibland kan flerspråkiga elevers utveckling i det svenska språket halta och leda till att de bryter på svenska. Samma elever kan ibland göra meningsbyggnadsfel – trots att de är födda och uppvuxna i Sverige. I vissa fall kan elever som har kommit till Sverige senare i livet (ibland så sent som i 12- eller 13- årsåldern) kanske få en bättre språkutveckling i svenska än flerspråkiga elever födda i landet.

Jag undrar vad det beror på. Det är min tro att om man redan tidigt i grundskolan arbetar med språkinriktad ämnesundervisning så kommer alla elever att utveckla ett bättre tal- och skriftspråk. Alla elever kommer dessutom att nå kunskap lättare.

Flerspråkighet är inget hinder för inlärning utan främjar flerspråkiga elevers kunskapsinhämtning.

Nyckeln är lärande, språk och interaktion.

I min undervisning använder jag:

  1. Genrerpedagogikens cirkelmodell
  2. Utforskande tal enligt Thinking Together project
  3. Cummins fyrfältare
  4. Venn-diagrammet
  5. VÖL-diagram
facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

utforskande tal

I styrdokumenten i ämnet svenska står det att ”språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling”. Det står också att undervisningen i svenska ”ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv [---] och eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällslivet […] i arbetslivet och för vidare studier.”

Jag har alltid arbetet med att utforma aktiviteter i undervisningen där elevernas språkutveckling ligger i fokus och utvecklas på bästa sätt. Att läsning utökar ordförrådet känner vi till. Men elever behöver i större utsträckning utveckla sin kommunikativa förmåga. De behöver tränas i att argumentera, resonera, reflektera och ifrågasätta. Denna språkutveckling ska i förlängningen även fungera som stöd för ämnesundervisningen där elever möter ett mer komplicerat, nischat språk.

Som ett led i att utveckla språket och har mina elever bland annat suttit i små grupper eller bikupor där de tillsammans diskuterat ett ämne som de efter fem-tio minuter presenterar.

Problemet med den här typen av övningar är att eleverna vanligtvis inte fokuserar på uppgiften. När gruppen enats om ett svar så anser de sig vara färdiga och samtalet övergår istället till något annat. Här konstaterar jag som lärare att allt prat inte leder till lärande.

Hur styr man bikuporna?

I samtal med Maria Kouns, MAH, fick jag förslaget att strukturera upp samtalen och styra dem. Modellen heter Thinking Together och går ut på att man i grupper har så kallande exploratory talks, eller utforskande tal.

Utforskande tal handlar om att man med hjälp av tydliga instruktioner inom samtalsgruppen bearbetar ett valt ämne för att bättre skapa förståelse och mening.

Precis som man exempelvis styrs av olika spelregler styrs gruppdeltagarna av en rad samtalsregler. Så här har jag valt att styra mina grupper eller bikupor i klassrummet:

  • Gruppen består av tre eller fyra personer. Gärna heterogena grupper i syfte att stärka elever som inte har svenska som modersmål.
  • Samtliga gruppdeltagare får lika mycket talutrymme. Jag brukar låta gruppen utse en gruppledare som ser till att reglerna följs.
  • En viktig regel är att samtliga elever inom gruppen ska ställa frågor till den talade. Det innebär att de ska ifrågasätt, be om förtydligande, argumentera, reflektera, resonera och dra slutsatser.
  • Efter utsatt tid (fem eller tio minuter) presenterar någon, tankarna inom gruppen. Här kan även oenigheter inom gruppen diskuteras.

Viktigt är att eleverna förstår varför de styrs i uppgiften. Här blir metakunskapen viktig – läraren gör inte uppgiften för att hålla koll på lärandet – läraren gör det för att eleverna ska utveckla kunskap.

Thinking together
Thinking together

2014-09-17 10.39.18 2014-09-17 10.39.10

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Språket bär kunskapen

Språk i alla ämnen

I ämnesplanen för svenska på gymnasiet står det att ”språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv”.

 

Utan ett språk kan inte våra elever lära sig något, inte i skolan och inte på fritiden. Vi lärare kan inte heller undervisa våra elever utan en fungerande språkkanal.

 

Att arbeta med språkinriktad ämnesundervisning är en förutsättning för bättre lärande.

 

På Pauliskolans teknikprogram och naturvetenskapsprogram arbetar vi sedan länge med olika språkprojekt i syfte att lättare få eleverna att nå målen.

 

Sedan cirka ett år tillbaka arbetar programmen på ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som leds av Maria Kouns, forskare på Malmö högskola.

 

Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsamma för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever. (Greppa Språket.133) Även skolverkets kräver att skolor i Sverige ska se till att både den språkliga utvecklingen och ämneskunskaper hamnar i centrum i klassrummet.

 

I Teknikprogrammets och naturvetenskapsprogrammets språkprojekt arbetar en grupp lärare med att hitta sätt att följa upp elevernas språkutveckling, skapa strategier för språkstöd samt presentera en plan för lärarnas kompetensutveckling inom språk- och begreppsutveckling. I arbetet undersöker vi bland annat vilka språkrelaterade didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med flerspråkiga elever. Här arbetar vi med stöd i forskarna Maaike Hajers och Theun Meestringas forskning. Forskarna menar att om man arbetar med att utveckla språkkompetensen så når eleverna lättar kunskapsmålen. De förespråkar vidare införandet av en språkpolicy på alla skolor.

 

Vårt mål är att inte sänka kraven eller förväntningarna på våra elever utan arbeta med språket i ALLA ämnen så att eleverna lär sig bättre. Vi arbetar med elevernas förförståelse och med utgångspunkt i den utveckla lärandet – genom språket. Det handlar om att ge eleverna både auditivt och visuellt stöd för att bättre kunna kontextualisera och begripliggöra abstrakta fenomen.

 

Gruppen består av lärare i matematik, fysik, kemi, samhällsvetenskap och svenska. Gruppens ledare och mentor är Maria Kouns, snart doktor i ämnet språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, på MAH.

 

I denna blogg kommer jag att berätta om hur arbetet fortskrider.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Språkets betydelse i alla ämnen

Undersökningar visar att svenska elever presterar allt sämre. Det finns  stora skillnader gällande skolresultat mellan elever med svenska som modersmål och elever med ett annat modersmål än svenska.

I boken Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, berättar forskarna Maaike Hajer och Theun Meestringa om vikten att arbeta med språkintegrerad ämnesundervisning. Syftet är att belysa lärarens förhållningssätt, attityd och val av arbetssätt för att hjälpa eleverna att nå en bättre kunskapskutveckling i de olika ämnena – med hjälp av språket.

I mitt klassrum försöker jag arbeta med språkliga mål i varje delkurs, för att bättre hjälpa eleverna till ett större och mer akademiskt ordförråd.

Tidigare i veckan skulle mina elever gå igenom hur man skriver en utredande text. I enlighet med cirkelmodellens första steg byggde vi gemensamt upp kunskap inom ämnesområdet.

Först hamnade elevernas förförståelse i centrum. Vad vet eleverna egentligen om att skriva utredande texter? Därefter studerade vi information som infokoll.se ger på sin hemsida. Jag gick också noggrant igenom vad Uppsala universitet och Lunds universitet säger om att referera korrekt och vikten av att ange källor i exempelvis akademiska texter. Allt för att ge eleverna en gemensam kunskapsbas att stå på.

Det andra steget i cirkelmodellen är att introducera ämnestypiska texter och läsning. Vanligtvis får eleverna ett textexempel av mig som de ska undersöka i syfte att förstå hur textens uppbyggnad och språket ser ut i just den texttypen.

Min erfarenhet är att, när eleverna har fått texten, så nöjer de sig med det. I många fall har det, i efterhand, visat sig att de inte till fullo förstått hur den aktuella texttypen ser ut.

I veckan valde jag därför att klippa texten i remsor. Jag delade sedan ut texten som papperspussel till eleverna att själva sätta ihop. De arbeta i grupper om två eller tre.

IMG_1593

Vad jag nu såg var ett totalt engagemang från eleverna. De visade ett stort intresse för texten. De läste igenom den och lade sedan noggrant ihop bitarna till en fullständig text. Övningen tog lite tid – men erbjöd samtidigt eleverna att gå djupare in i texten och ta till sig textens uppbyggnad.

IMG_1592

Det här sättet att arbeta på värdesattes av eleverna. De tyckte själva att de lärde sig mer av texten.

IMG_1594

 

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather